Fångad i en stormvind (II)

Morgonen vaknar som alla andra
Hade inga drömmar inatt
Tar dagen som den kommer

Engelsk frukost, lunchen till middag, vilka tider.
Jobbar seven till eleven, och dråsar hem till natten
jag har väl aldrig varit så trött.

Har ingen längtan någon vart.
Känner mej knappt vilsen,
har jag kanske varit här förut?

Jag är en man på väg
En fri man på väg, på flykt
På flykt från igår, från idag
Har inga planer för i morgon

Morgonen vaknar som alla andra
Hade inga drömmar inatt
Tar dagen som den kommer
Hade inga drömmar inatt
Tar dagen som den kommer

Så kommer du
som en vind
Du kommer som en vind

Då kommer du och jag ser dej
Du kommer som en vind
som en stormvind rullar du in

Och vinden går i ditt hår
Du är en doft från igår jag känner igen
Som fladdrar till i min tyllgardin

Jag öppnade fönstret helt och tittade ut,
Du var där
jag såg dej.
Jag log när jag såg dej.
Du kom in i mitt rum och vi skrattade.

Jag blev
helt galen
av dej.

Inget har varit som det ska sedan dess.
Ditt skratt är så vackert och det värmer,
ditt himmelska leende är så vackert,
helt förlamande.

Adam måste ha känt sej lika fumlig
då han för första gången såg Eva i bruddräkt.
Det är panik i Paradis och jag har gått vilse.
Jag ropar ditt namn.

Imma i fönstret (I)

Imma i fönstret,
Du har åkt iväg
jag skriver längtan i ditt namn

Jag läste ditt brev i natt.
Låg vaken till klockan fyra.
Rummet andas din närhet.

Morgonen ljusnar
Fager fläkt i lummiga syrenbuskar
Lärkan sjunger högt i skyn

Daggen är kristall
Granitklippan som svart stål
Humlans rykande andetag

Jag serverar dej te och honung
Jag ger dej rum i min kropp och själ
Min frihet är inte till salu.

Sömnen på börsen

Sammets grå faller staden i sömn, kvartersråttor löper på jakt längs husvägg och trottoar.
Sista missionären staplar mödosamt mot förfallen kökstrappuppgångsdörr.

Dörren far upp med ett buller, trapphuset ligger mörkt och kallt, ekande går stegen släpande en trappa upp.
Glöden har falnat i spisen och kylan springer över det glesa plankgolvet.
– Sov av dej ruset och längtan. Sov av dej gammal unken sprit.
Och så du luktar illa. Rätt åt dej. Ligg där och frys. Himlen reser sig kolsvart över hustaken,

Första röken stiger ur köksspisen. Kallsvettiga händer griper om kaffemuggen.
Morgonen tiger, du lägger lunchen i väskan och traskar programmerad mot din gruva.

Fukten från Gloets träsk tränger in i märg och ben, dina kläder känns styva och råa.
Lukandersgatan ner, sen mot Sturegatans hörn, tar bussen upp till bankcentralernas city.

En ny härlig dag på börsen, kupongerna klipps och pengarna flödar, det klirrar i kassan, tills klockan slår i glaset, dagens kamp är över, och sammetsgrå lägger sej staden som aska över din kropp. Den ger ingen värme. Sömnen kan knappt befria dej från dina mardrömmar.

Stanna tid

Stanna tid

Tid! Stopp!
Stanna Tid, stanna.
Stoppa, stanna tid med mej, jag ber.

Här stannar jag min tid;
gör den till din, snälla.
Var med mej!

Stanna tid hos mej, för evigt
Stanna allt, allt det som går, i
innan du går.

Du går. Du går din väg.

Jag har minnet av dej här.
Dina blå ögon.
Värmen av din första kyss.

Nordanvinden ligger på

Nordanvinden ligger på

Morgonen är bistert kall
Vinden ilar över vida ängar, in i stadens parker.
Nordanvinden anfaller,
tjuter med vässade spjut.

Minnet är det som består
fastän vintern skulle pressa på.

- Se vassen, dom knappt rör sig.
Likgiltigheten gör sej giltig

Daggen fryser till is.
Längtan tynar bort,
tystnar,
det är över nu.
Även mitt minne sviker,
jag söker ditt namn.

Brunnsparkens kullar ekar tomma.

Ragazza, tu derivates des angeles

Ragazza, tu derivates des angeles

Kristallklar vakar daggen i gräset över vår mark, vår änglamark
Gräset är vått där vi älskade i natt.
Jag känner dina andetag mot min kind
Jag är ännu här.
Längtan ekar tyst längs Brunnsparkens höstklädda bergsklippor