Nordanvinden ligger på
Morgonen är bistert kall
Vinden ilar över vida ängar, in i stadens parker.
Nordanvinden anfaller,
tjuter med vässade spjut.
Minnet är det som består
fastän vintern skulle pressa på.
- Se vassen, dom knappt rör sig.
Likgiltigheten gör sej giltig
Daggen fryser till is.
Längtan tynar bort,
tystnar,
det är över nu.
Även mitt minne sviker,
jag söker ditt namn.
Brunnsparkens kullar ekar tomma.
